Pirahan (språk)

Pirakhan
självnamn xapaitíiso [ʔàpài̯ˈtʃîːsò]
Länder Brasilien
Regioner Amazonas
Totalt antal talare 420
Status sårbar
Klassificering
Kategori Språk i Sydamerika
Familjen Murano
Språkkoder
ISO 639-1 —
ISO 639-2 sai
ISO 639-3 myp
WALS prh
Atlas över världens språk i fara 1843
Etnolog myp
SPRÅKLISTA Lista myp
ELCat 2952
IETF myp
Glottolog pira1253

Pirahan (även piraha , mura-piraha , pirarran , port . pirahã , pirarrã ) är Pirahanfolkets språk .

Språket kännetecknas av ett mycket litet antal fonem , frånvaron av siffror och grammatiska tal , färg, bristen på bevis för att det finns rekursion i det och förmågan att prata om allt annat än vad som händer här och nu.

Genealogisk och arealinformation

Antalet transportörer för 2010 är cirka 420 personer [1] .

Språket anses vara en dialekt av språket Murano , resten av Mura bytte till portugisiska . Samtidigt är språket Matanawi , som vissa anser vara besläktat med Murano, utdött, vilket gör att vi kan betrakta Pirahão som ett isolat .

Sociolingvistisk information

Det finns olika synpunkter på tvåspråkigheten hos modersmålstalare.

Så, Daniel Everett , huvudforskaren av Pirahão-språket, hävdar att talare av språket är enspråkiga, vissa av dem kan bara några ord på portugisiska.

Antropologen Marco António Gonzales skriver att de flesta Pirahão-indianer förstår portugisiska, men att alla inte kan generera text i den. Det rapporteras också att stammen använder ett visst "språk" för kontakter med ordförråd från Pirahana och Lingua Gerala Nyeengatu .

Språkliga egenskaper

Typologisk information

D. Everett upptäckte inte rekursion i Pirahão-språket [2] [3] . 2011 testade Ted Gibson och Steve Pintadosi från MIT Brain and Cognitive Science Laboratory Everetts påstående genom att maskinbearbeta Pirahão-fonogram. De hittade inte grammatiska tecken på rekursion, inklusive analoger av fackföreningarna "och" och "eller". Noam Chomsky , som anser att rekursion är den enda unika egenskapen som skiljer mänskligt språk från djurkommunikationssystem [4] , tvivlade på tillförlitligheten av maskinexperimentet och sa att frågan om närvaron eller frånvaron av rekursion i språket inte är grundläggande [ 3] . Dessutom är rekursion i princip sällsynt vid muntlig kommunikation [5] .

Typ av uttryck för grammatiska betydelser

Språket är syntetiskt , med ett utvecklat system av affix .

(ett) ʔai ti ga ʔai-á kopayai ʔaga-ha
sedan PRON.1SG prata PST-REL panter vara-visshet
"då sa jag att det (definitivt) var en panters verk"
(2) sigi-ai-hej ʔai baohoipai sao ʔab-a-ab-o
samma-be-NMNZ sedan katt djur-rör sig-horisontellt greppa-orsak-stå-på
"samma katt attackerade hunden"
Typ av morfologisk struktur

Pirakhan är ett agglutinativt språk: varje morfem uttrycker en mening, sammansmältningar vid korsningen av morfem förekommer inte.

(3) ʔi ti boítáobíhaí ʔíkoabáobáhátaío ʔísagía
ʔjag ti
PRON.3.FEM PRON.1SG
boi -t -a -o -b -jag -hej
flytta ner -REPETERA -flytta -på -långt ner -plötsligt -CERT
ʔjag -k -o -ab -a -o -b -a -ha -taio
PRON.3 - UPPFYLLA -dö -stanna kvar -flytta -på -långt ner -DECL -CERT -Så
ʔär -agi -a
djur- -logisk koppling -KOMP
brev. "Jag gick snabbt till arbetet med hans kadaver, dödade honom och så dog den"
Markeringstyp I substantivfrasen

Nollmarkering.

(fyra) ʔipoogi hoaoii Hej ʔaaga
Ipoogi hagelgevär PRON.3 att vara
"det här är Ipoogis hagelgevär"
(5) ti kaii
PRON.1SG hus
"mitt hus"
I predikation

Språket är till sin natur också nollmärkt i predikation.

(6) ti ʔibogi ti-bai
PRON.1SG mjölk drinkförstärkare
"Jag dricker verkligen mjölk"
(7) Kagaíhiaii Kohoi ʔabaiipi
jaguar Kohoy hugg
"Jaguar tog Kohoy"
Rollkodningstyp _

Neutral kodningstyp.

(åtta) ti gi kapiigaʔiitoii hoa-jag
PRON.1SG PRON.2SG penna ge-PROX
"Jag gav dig en penna"
(9) ʔipoihii ʔohisi-baai
kvinna gråt-INTENS
"kvinnan/kvinnorna skrek"
(tio) Hej ʔo-baaʔái
PRON.3 se-bra
"Han är smart/begåvad"
Ordföljd i en mening

SOV ordföljd:

(elva) Kohoi Hej kahai kai-b-iigi-sai
Kohoy PRON.3 pil gör-ner-CONT-GAMMEL
S O V
"Kohoi slutar göra pilar"
(12) ti baosaapisi ʔogii
PRON.1SG hängmatta att vilja
S O V
"Jag vill ha en hängmatta"
(13) Tico Hej gegga baosaapisi baga-boi
Chico PRON.3 FOKUS hängmatta sälja bort
S O V
"Chico sålde hängmattan"

Fonologi

Pirahan anses vara ett av språken med det minsta antalet fonem (tillsammans med Rotokas , Hawaiian och några av Lake Plain-språken, särskilt Okuitai ). Men i språket finns det också två eller tre toner (två semantiska), längden på ljudet är också semantisk.

Enligt D. Everett finns det fem kanaler för diskurs i Pirahã: "vissling (på jakt)", "mooing", "musikaliskt tal", "rop", "standardtal" [6] . Förmågan att tala utan ord Keren Everett anser att det största hindret för att behärska språket av lingvister som förlitar sig på stavelsen som en grundläggande enhet. Enligt hennes åsikt är det möjligt att bemästra pirahanen endast genom direkt kommunikation, eftersom en del av den betydande informationen överförs icke-verbalt; hon tror att hon själv kände språket först 25 år senare, när hon började delta i att sjunga med pirahaner [7] .

Vokaler
Främre Bak
Övre i o
Lägre a
Stress och toner

Pirahana stress är primär och sekundär. Inställningen av den primära spänningen bestäms av följande regel:

Primär betoning ges till stavelsen längst till höger av den tyngsta typen.

Stavelseviktshierarki: CVV > GVV > VV > CV > GV
C=stämmig konsonant
G=stämmig konsonant
V=vokal

Sekundär betoning förekommer i fraser om det andra ordet innehåller tre eller fler stavelser. Dess inställning är föremål för samma regel som inställningen av den primära betoningen, utan att ta hänsyn till de tre sista stavelserna i frasen.

Tonspråk . _ Enligt Everett (1998) urskiljs två toner, hög (anges med akut ) och låg (anges med grav eller inte alls).

Konsonanter
Bilabial Alveolär Velar Glottal
explosiv Döv sid t (k) ʔ [8]
tonande b g
frikativ Döv s h

Everett noterar att fonemet /s/ realiseras hos kvinnor som [h] .

Allofoner Pirahankonsonanter och ordexempel
Fonem Ljud Ord
/p/ [p] p ibaóí "utter"
/t/ [t] t aahoasi "sand"
[tʃ] före /i/ t ii "rest"
/k/ [k] k aaxai " ara papegoja "
/ʔ/ [ʔ] kaa x ai " ara papegoja "
/b/ [b] xísoo bái " botten"
[m] i början av ord b oopai "hals, hals"
[ʙ] före /o/ kaoáí b ogi "ond ande"
/ɡ/ [ɡ] xopóo g ií " inga "
[n] i början av ord gáatahaí " bank"
[ɹɹ̼͡͡] för gixi " hacka "
/s/ [s] s ahaxai "borde inte"
[ʃ] före /i/ xí s ii sí " fett "
/h/ [h] xáapa h ai "pil"

Morfologi

Namn

Substantiv har inte kategorin nummer och kön .

Siffror

Det finns inga siffror . Kvantitet indikeras av ett av tre ord, varav ett anger en liten mängd, det andra - en större mängd, det tredje - ännu mer, men orden har inga specifika numeriska värden [9] .

Pronomen Personliga pronomen

Sheldon (1998):

Pirakhan Menande
ti 1SG (i)
giʔai 2SG (du)
Hej 3SG (man/kvinna)
ʔjag 3SG (kvinna)
ʔik 3SG (animerad icke-vattenfågel)
si 3SG (animerade sjöfåglar)
ʔa 3SG (livlös)
tiatiso 1PL (vi)
giʔaʔítiso 2PL (du)
hiaitiso 3PL

Everett (2005):

Pirakhan Menande
ti 1 (jag/vi)
gi / giʔa 2 (du/du)
Hej 3.MASC (man)
ʔjag 3.FEM (kvinna)
ʔär 3 (inte människa)

Enligt Everett är ʔi och ʔis , till skillnad från de andra tre pronomenen, pronominella clitiker : till exempel på frågan "Vem gjorde detta?" svaret är ti "jag", / gi "du", / hej "han", men svaret är inte ʔi / ʔis , du måste använda den fullständiga formen av ordet som klitiken härstammar från ( ʔipóihií "kvinna" och ʔísi "djur").

Pronomen har inte kategorin nummer. Ordet ʔogi "stor" används för att bilda plural .

(fjorton) hiaitiihi Hej ʔogi-ʔáaga-o pi-o kaobii
pirat (människor) PRON.3 stor-vara-DIREKT vatten-DIREKT stiga på
"Pirahana-indianerna simmade"

En annan intressant egenskap är möjligheten att kombinera pronomen. Således kan pronomenet ti ("jag") kombineras med pronomenen giʔaí ("du") och hej ("han"/"hon"). En sådan koppling skulle ha betydelserna " vi är inkluderande " ( ti giʔaí ) respektive " vi är exklusiva " ( ti hi ).

Verb

Verbal morfologi är agglutinativ med många affix som uttrycker sådana grammatiska kategorier som aspekt, humör, orsakssamband, etc. Verbet ändras inte i personer och siffror.

Höjdpunkter

  • En av allofonerna för fonemet /b/ (före /o/) är ett sällsynt darrande ljud [ʙ] ;
  • Pirahanspråket skiljer 3:e persons singular pronomen inte bara för människor/animerade föremål/livlösa föremål, utan också för sjöfåglar och icke-vattenfåglar animerade föremål. Sheldon (1998) citerar:
Pirakhan ryska
Hej 3SG (hane)
ʔjag 3SG (kvinna)
ik 3SG (animerad icke-vattenfågel)
si 3SG (animerade sjöfåglar)
a 3SG (livlös)
  • Pirahão-språket har ett mycket litet antal fonem, i detta avseende är det jämförbart med Rotokas- språket :
    • tre vokalfonem (denna räkningsmetod tar dock inte hänsyn till närvaron i språket av två semantiska toner );
    • minimiuppskattningen för antalet konsonantfonem är 6 för kvinnor (en fullständig matchning mellan /h/ och /s/) och 7 för män, om vi accepterar påståendet som sant att [k] är en allofon av fonemsekvensen /hi/ och /hu/ (Everett 1979);
    • det finns inga rent näsfonem i språket. [m] är en allofon av /b/ i början av ett ord, [n] är en allofon av /g/ i början av ett ord. Huruvida detta bryter mot det språkliga universella om förekomsten av näsfonem i ett språk beror på analysen av sammansättningen av språkets fonem, och specifikt på klassificeringen av /b~m/ och /g~n/ som plosiver eller nasal.
  • Everett antar att språket saknar beteckningar för färger, och avfärdar Sheldons exempel som inte enkla former:
Pirakhan glans Färg (enligt Sheldon) Betydelse (enligt Everett)
biopaiai bii-opai ai svart mörker) "blod (är) smutsigt"
blodsmutsig att vara
kobiai k-obi ai vitt ljus) "Jag förstår"
OBJ-se vara
biisai bii-sai röd gul "som blod"
blod-NMNZ
ahoasaaga ahoas aag-a grön blå "medan jag är omogen"
omogen temp-be

Anteckningar

  1. ↑ Piraha . Povos indigenos no Brasilien . Hämtad 10 januari 2016. Arkiverad från originalet 3 mars 2016.
  2. ↑ Everett DL Kulturella begränsningar för grammatik och kognition i Pirahã: En annan titt på designegenskaperna hos mänskligt språk  // Aktuell antropologi. - 2005. - T. 46 , nr 4 . - S. 621-646 . - doi : 10.1086/431525 . Arkiverad från originalet den 25 mars 2007.
  3. ↑ 1 2 Amazonas kod [Essential Media and Entertainment film ] (2007). Hämtad 10 januari 2016. Arkiverad från originalet 11 november 2020.
  4. ↑ Hauser, M., Chomsky, N., & Fitch T. Språkfakulteten: vad är det, vem har det och hur utvecklades det  // Science. - 2002. - T. 298 . - S. 1569-1579 . Arkiverad från originalet den 4 mars 2016.
  5. ↑ Burlak S.A. Pirahaspråk och vardagstal . Rundabord om boken av Daniel L. Everett "Som inte - det finns ormar runt omkring! Livet och språket hos indianerna i Amazonas djungel" (21 februari 2017). Hämtad 11 mars 2017. Arkiverad från originalet 11 mars 2017.
  6. ↑ Everett D.L. Sov inte - det finns ormar runt omkring! Livet och språket för indianerna i Amazonas djungel. - Moscow: Languages ​​of Slavic Cultures, 2016. - ISBN 978-5-9907947-6-4 .
  7. ↑ Colapinto J. Tolken  // New Yorker. - 2007. - 16 april. Arkiverad från originalet den 5 januari 2016.
  8. ↑ skrivs<x>
  9. ↑ Frank MC, Everett DL, Fedorenko E., Gibson E. Number as a cognitive technology: Evidence from Pirahã language and cognition  // Kognition. - 2008. - T. 108 . - S. 819-824 . Arkiverad från originalet den 2 mars 2016.

Litteratur

Länkar