Shepping, Dmitry Ottovich

Den aktuella versionen av sidan har ännu inte granskats av erfarna bidragsgivare och kan skilja sig väsentligt från versionen som granskades den 20 december 2020; kontroller kräver 2 redigeringar .
Dmitry Ottovich Shepping
Födelsedatum 13 juli 1823( 13-07-1823 )
Födelseort St. Petersburg
Dödsdatum 17 mars 1895( 1895-03-17 ) (71 år)
En plats för döden
Land
Ockupation historiker , arkeolog
Far Schepping, Otto Dmitrievich
Mor Maria Dmitrievna Chertkova [d]
Make Maria Petrovna Yazykova [d]
Barn Vladimir Dmitrievich Schöpping [d]

Baron Dmitry Ottovich Shepping ( 13 juli 1823 [1] , St. Petersburg  – 17 mars 1895 , Moskva) - Rysk historiker, arkeolog, etnograf; författare till ett flertal verk om mytologi och etnografi. Brorson till bibliofilen A. D. Chertkov .

Ursprung

Han kom från en gammal baronfamilj von Schöpping ( tyska:  op dem Hamme, gennant von Schoeppingk ), som fanns i Westfalen på 1200-talet. Son till Otto Dmitrievich Schepping (1790-1874) från hans äktenskap med Maria Dmitrievna Chertkova (1799-1874). Född i S:t Petersburg, döpt 25 augusti 1823 i Kristi himmelsfärdskyrka ; gudson till farfar D. V. Chertkov . Fick hemundervisning; tjänstgjorde i UD:s huvudarkiv. Han var medlem av Moscow Archaeological Society .

Vetenskaplig verksamhet

Hans första vetenskapliga skrifter skrevs i relativt tidig ålder. År 1849 publicerades hans verk "Myths of Slavic Paganism" i en separat upplaga , senare, 1862, - "Det ryska folket i dess tro, ritualer och sagor" .

År 1861 publicerades i Archive of Historical and Legal Information Relating to Russia hans artikel "Om uråldriga förpliktelser och nauzer och deras inflytande på språk, liv och abstrakta begrepp för en person" [2] .

Sedan 1868 samarbetade han aktivt med Voronezh-tidskriften Philological Notes , publicerad under redaktion av A. A. Khovansky . Hans artiklar publiceras här: "Varulven i sin mytologiska och plastiska personifiering" (1866); "Recension av djurepos i Västeuropa. Material för en jämförande studie av djursymbolik” (1868); ”Etuder ur folksagor. I. Sankt Egor den modige. II. Boris och Gleb - Guds smeder" (1884) [3] ; De forntida slavernas gudar. A. S. Famintsina "(1886); "Våra skriftliga källor om den ryska mytologins hedniska gudar" (1888); "Betydningen av vissa djur, fåglar och andra djur enligt det ryska folkets vidskepelse" (1895); "Siffrornas symbolik" (1893).

Scheppings huvudverk ägnas åt slavisk mytologi och etnografi, såväl som arkeologi. Under många år bodde han i sin egendom Nikolsky, Podolsky-distriktet, Moskva-provinsen. Studerade historien om Sosensky Stan. I verket "Ancient Sosensky Stan of the Moscow District" gav han en vetenskaplig beskrivning av de byar och gods som nu är en del av Moskva (inklusive: Bogorodskoye-Voronino , Bolshoye och Maloye Golubino , Znamenskoye-Sadki , Konkovo ​​, Uzkoye , Yasenevoye , Nikolskoye , Savrasovo , Yamontovo , Ivanovskoye , Stolbovo , Voskresenskoye , Arkhangelskoye-Skobeevo , Fitaryovo , Bykovo , Rakitki , Sosenki , Desna , Salaryevo , Kartmazovo , Dudkino , Utforska nära A.ukd . 8 tillsammans med A.uk. byn Konkovo ​​[4] .

Han dog i Moskva 1895 och begravdes i Novodevichy-klostret.

Familj

Hustru (sedan 28 september 1847) [5]  - Maria Petrovna Yazykova (1825-1875), dotter till geologen Pyotr Mikhailovich Yazykov (1798-1851) från hans äktenskap med Decembrists syster , Elizaveta Petrovna Ivasheva (184805-184805-184805-184805-184805-1798-1851). ). Hon var en underbar skönhet, hade mörkt hår, blå ögon och förvånansvärt tunna, regelbundna drag. I sin ungdom var greve D. Tolstoy kär i henne . Han friade till henne och ansågs redan som fästman, men bröllopet ägde inte rum på grund av att grevens farbror övertygade honom i vilken utsträckning det skulle vara hänsynslöst av honom att gifta sig med en tjej som, liksom han, inte har en förmögenhet [6] .

Efter äktenskapet var hon en gång en " societet ", men ett konstant smärtsamt tillstånd tvingade henne att stoppa sina resor. Hon stannade mest hemma och fick en liten vänkrets. Enligt Chicherin, baronessan Schepping [7] :

hade ett livligt, livligt, något hånfullt sinne; konversationen är lysande, full av lekfullhet och glittrig ironi. Hon hade någon form av mobbande koketteri, som antingen lockade eller stötte bort, men som aldrig lämnades likgiltig. Det var en frestande lek i sinnet, genom vilken hjärtljud bara bröt igenom i sällsynta ögonblick. Jag blev snart vän med henne och blev en vän hemma. Jag blev fängslad av denna kombination av charmig skönhet, elegans av former, lekfullhet i sinnet och dolda hjärtans impulser. Hennes man var en snäll, artig man, mycket ful till utseendet, sned, med ringa intelligens, men bildad, med en något slavofil anstrykning.

Hon dog i Moskva efter att ha tillbringat de sista åren av sitt liv i sängen. Hade barn:

Anteckningar

  1. ↑ TsGIA SPb. f.19. op.111. d.207. s.240. Metriska böcker av Kristi himmelsfärdskyrka.
  2. ↑ Schepping D.O. Om antika nauzor och nauzer och deras inflytande på språk, liv och abstrakta begrepp för en person Arkivkopia daterad 17 augusti 2016 på Wayback Machine // Arkiv med historisk och juridisk information relaterad till Ryssland. Ed. Kalacheva N.V. - Bok III. - M., 1861. - S. 192-216.
  3. ↑ Schepping D. O. Etuder ur folksagor. I. Sankt Egor den modige. II. Boris och Gleb är Guds smeder. Arkiverad 11 november 2013 på Wayback Machine // Philological Notes. - Voronezh, 1884.
  4. ↑ Shepping D. O. Mounds of the village of Konkova // Antiquities. Förhandlingarna från Imperial Moscow Archaeological Society. - T. 16. - M., 1900.
  5. ↑ TsGIA SPb. f. 19. op.124. d. 700. sid. 230. Metriska böcker av kyrkan i avdelningen för apanage.
  6. ↑ Feoktistov E. M. Bakom kulisserna för politik och litteratur. 1848-1896. - M., 1991.
  7. ↑ Chicherin B. N. Minnen. T. 1-4. - M .: M. och S. Sabashnikovs, 1929-1934. - T. 2. - S. 105.

Litteratur

Länkar

  Gå till Wikidata-objektet  Ordböcker och uppslagsverk
  • Brockhaus och Efron