Mirzai

Den aktuella versionen av sidan har ännu inte granskats av erfarna bidragsgivare och kan skilja sig väsentligt från versionen som granskades den 28 april 2021; kontroller kräver 35 redigeringar .
Mirzai

Noter av musiken i "Stations"-versionen av dansen från samlingen "Azerbajdzjanska dansmelodier" av Said Rustamov (Baku, 1937) [1]
Riktning Folkdans
Storleken 6/8 _ _
Takt Tung

Mirzai ( azerbajdzjanska Mirzəyi , armeniska  Միրզաի, Միրզեի ) är en gammal azerbajdzjansk [2] [3] [4] [5] och armenisk [6] [7] folkdans, utbredd i Azerbajdzjan , Georgien och Iran , Armenien . Enligt Great Soviet Encyclopedia är dansen av iranskt ursprung [8] . Dansen fick sitt namn för att hedra sin författare - Mirza [9] .

Den azerbajdzjanska versionen av dansen framförs av gamla människor, varför den också är känd som "visdomens dans" eller "de gamlas dans" [3] [4] [10] . Den armeniska versionen av dansen utförs uteslutande av äldre kvinnor vid bröllop [6] . Syftar på högtidligt majestätiska och graciöst långsamma solodanser [6] [3] [4] . Enligt det tematiska innehållet tillhör den azerbajdzjanska versionen av dansen vardagliga danser [2] . Den azerbajdzjanska versionen av dansen "Station-Mirzai" ( azerbajdzjanska Vağzalı-Mirzəyi ) [5] är utbredd , och bland de armeniska dansversionerna från Shirak -regionen , "Ancient Mirzai" ( Arm.  Հին Միրիama յ Միրզա յիրզայ ( Arm.  -Միրզայի ) [11] .

Prestanda

Den azerbajdzjanska versionen av dansen är mycket högtidlig [12] och utförs som regel med återhållsamhet och i ett hårt tempo av män som håller en halsduk i handen, såväl som av kvinnor [5] . Oftast framförs denna dans vid bröllop [12] , men idag i Armenien utförs den vid olika tillfällen [6] .

I mitten av 1800-talet beskrev den ryske historikern och etnografen Ivan Ivanovich Chopin Mirzai-dansen på följande sätt [13] :

tatarer [ca. 1] de dansar vanligtvis i par, med kastanjetter i händerna , med vilka de slår, ibland snabbt, ibland långsamt; ibland är ljuden helt tysta och dansarna förblir som orörliga; plötsligt, med kastanjeternas accelererade skramlande, med en krampaktig rörelse av hela kroppen och som i ett vansinnigt sus rusar de fram; men ett steg, och de förvandlas åter till tysta nymfer , som med lätta och slanka rörelser uttrycker tröghet och passionerad salighet. I detta ögonblick verkar deras själar vara utmattade och flyga ut med blöta blickar fyllda av brinnande njutning. Denna dans kallas mirzai .


Den ryske etnografen P. Zelinsky 1882, i sin beskrivning av bröllopstraditionerna för de armeniska nybyggarna från Persien , som bodde i Nakhichevan-distriktet i Erivan-provinsen , noterade [14] :

Från singel- och pardanser finns en välkänd lezginka , liksom dzernahag (ձեռնախաղ), mirzei (միրզէի) och tavrizi (թաւրիզի). Kärnan i dessa senare är som följer: två dansare står på ett visst avstånd från varandra med händerna vikta på sina bälten och rör sig långsamt i motsatt riktning från varandra, beskriver ellipser , höjer sina händer lite i taget. Samtidigt haltar de eller sätter sig på huk, höjer och sänker axlarna och flyttar huvudet åt olika håll.

Olika versioner av Mirzai-dansen spelades in av den armeniske folkloristen Arshak Brutyan i Alexandropol ( Shirak ) i slutet av 1800-talet [11] .

Den ryske etnografen P. Vostrikov i sin artikel "Musik och sång bland Aderbeidzhan-tatarerna" [ca. 2] , publicerad 1912 i " Collection of Materials for the Description of Localities and Tribes of the Kaukasus ", noterade att det finns flera danser som är mycket populära bland "Aderbeijan-tatarerna", varav en kallas på azerbajdzjanska (den författare - "in- Tatar") "Mirzai". Det var en av de danser som, enligt Vostrikov, kvinnor gillade särskilt [15] .

På grund av det faktum att Dagestan Lezgins, Rutuls, Tsakhurs länge har haft nära kulturella och ekonomiska band med de norra regionerna i Azerbajdzjan, dansades Mirzai-dansen även vid bröllop i södra Dagestan [16] .

Musikalisk egenskap

Musikalisk storlek - 6/8 . _ Tempot  är lågt [6] . Lad - segah [5] . Mitt i dansen, som består av en rad grundläggande dansrörelser, dyker plötsliga fermatas och långa ljud upp i dansens melodi [17] .

Dans i kultur

Dansen användes av Uzeyir Gadzhibekov i hans operett "Inte den här, då den här" : i den fjärde akten av komedin "Mirzai" dansar huvudpersonen i komedin Mashadi Ibad på sitt eget bröllop [18] .

Ett exempel på dans finns i Zakharia Paliashvilis opera " Abessalom och Eteri " [4] .

Dansens melodi låter i den azerbajdzjanska folkdansen med koppar [19] .

Anteckningar

Kommentarer
  1. ↑ Under orden "tatariska", "tatariska" på den tiden betydde ryska resenärer ofta "azerbajdzjan", "azerbajdzjan"
  2. ↑ "Aderbeijan-tatarer" på den tiden, ryska resenärer kallade ofta azerbajdzjaner och deras språk - "tatariska". För mer information, se avsnittet " Exonymer " i artikeln " Azerbajdzjaner ".
Källor
  1. ↑ Rustamov, 1937 , sid. 11-12.
  2. ↑ 1 2 Azerbajdzjans socialistiska sovjetrepublik // Stora sovjetiska encyklopedin  : [i 30 volymer]  / kap. ed. A. M. Prokhorov . - 3:e uppl. - M .  : Soviet Encyclopedia, 1969-1978.
  3. ↑ 1 2 3 Abasova E. A. Azerbajdzjansk musik // A - Gong. - M .  : Sovjetiskt uppslagsverk: sovjetisk kompositör, 1973. - (Encyclopedias. Dictionaries. Referensböcker: Musical encyclopedia  : [i 6 volymer]  / chefredaktör Yu. V. Keldysh  ; 1973-1982, vol. 1).
  4. ↑ 1 2 3 4 Mirzai / ed. Filippova A.V .. - A Brief Dictionary of Dances. - M. : FLINTA, Nauka, 2011. - S. 122.
  5. ↑ 1 2 3 4 ASE, 1982 , sid. 592.
  6. ↑ 1 2 3 4 5 Khachatryan J. Mirzai Arkivexemplar daterad 25 maj 2021 på Wayback Machine // Armenian Soviet Encyclopedia (Armenian). — Eh. : Vetenskapsakademin för ArmSSR, 1982. - V. 7. - P. 617.
  7. ↑ Shamamyan N. Uzundara solodans: An attepmt of a historical-ethnographical research (arm.) // Gitutyun Publishing House of NAS RA: Internationellt symposium "Armenia and Eastern Christian Civilization" (rapporter och sammandrag). - Jerevan, 2016. - S. 204-208. - ISBN 978-5-8080-1258-5 .
  8. ↑ Mirzai Arkivexemplar av 25 maj 2021 på Wayback Machine // Great Soviet Encyclopedia. - Moskva, 1969-1978
  9. ↑ Gasanov K. N.Azerbajdzjansk folkdans. - M . : Art , 1978. - S. 10.
  10. ↑ Gurevich P. S. Musik av folken i vårt land. - M . : Kunskap , 1975. - S. 20. - 143 sid.
  11. ↑ 1 2 Harutyunyan A. Shirak dansmelodier i inspelningarna av A. Brutyan  (armeniska)  // Գիտականաշխատություններ. - 2012. - Հ. Nr 15 . — Էջ 143–147 . Arkiverad från originalet den 26 april 2021.
  12. ↑ 1 2 Kasimov K. A. Folk i Azerbajdzjans socialistiska sovjetrepublik. azerbajdzjaner. Folkkonst. Folkdanser / Redigerad av B.A. Gardanov, A.N. Guliyev, S.T. Yeremyan, L.I. Lavrov, G.A. Nersesov, G.S. - Folken i Kaukasus: Etnografiska uppsatser: Förlag för vetenskapsakademien i USSR, 1962. - T. 2 . - S. 163 .
  13. ↑ I. Chopin. Historiskt monument av staten i den armeniska regionen i en tid präglad av dess anslutning till det ryska imperiet. - St Petersburg. : Kejserliga vetenskapsakademien, 1852. - S. 899-900. — 1232 sid.
  14. ↑ Zelinsky P. Etnografiska essäer från livet för armeniska bosättare från Persien som bor i Nakhichevan-distriktet, Erivan-provinsen // SMOMPK . — Tf. , 1882. - Utgåva. 2:a . - S. 9 .
  15. ↑ Vostrikov P. Musik och sång bland Aderbeidzhan-tatarerna // SMOMPK . — Tf. , 1912. - Utgåva. 42:a . - S. 10 .
  16. ↑ Gadzhieva S. Sh. Familj och äktenskap bland folken i Dagestan under 1800- och början av 1900-talet. / resp. ed. A.I. Paprika. — M .: Nauka , 1985. — S. 259.Originaltext  (ryska)[ visaDölj] I södra Dagestan, tillsammans med den välkända Lezginka, dansades även azerbajdzjanska danser vid bröllopet, eftersom Lezgins, Rutuls, Tsakhurs länge har haft nära kulturella och ekonomiska band med de norra regionerna i Azerbajdzjan. Dessa var danserna "benevshe", "terekeme", "uzundere", "mirzeyi", "agyr gava", etc.
  17. ↑ Rustamov, 1937 , sid. 6.
  18. ↑ Qubad Kasimov . Uzeyir Hajibeyov "Utvalda verk" / ed. Mirza Ibragimov. - Förlaget "Elm", 1985. - 293 sid.
  19. ↑ Rəhmanlı Ə. Azərbaycan rəqslərinin səhnə təcəssümü  (Azerbajdzjan)  // Konservatoriya: journal. - 2017. - Nr 4 (38) . - S. 51 .

Litteratur

Länkar