| Egor Bulychov och andra | |
|---|---|
| Första produktionsaffischen (1932) | |
| Genre | spela |
| Författare | Maksim Gorkij |
| Originalspråk | ryska |
| skrivdatum | 1931 |
| Datum för första publicering | 1932 |
| Följande | Dostigaev och andra |
| Mediafiler på Wikimedia Commons | |
Yegor Bulychov and Others är en pjäs från 1931 av Maxim Gorkij . Enligt utländska kritiker föregriper pjäsen Brechts " episka teater " .
I början av 1930-talet bestämde sig Maxim Gorkij för att vända sig till dramat igen efter mer än tio års uppehåll (han skrev inga nya pjäser på 1920-talet). Författaren bestämde sig för att skapa en dramatisk cykel om det förrevolutionära Ryssland, som var tänkt att spegla perioden från revolutionen till dagens händelser. Början av denna cykel var pjäsen "Egor Bulychov and Others", fortsättningen - " Dostigaev and Others ".
Intressant nog bevarade A. M. Gorky-arkivet skisser av två versioner av den första akten av den ofullbordade pjäsen, som går tillbaka till 1920-talet, under titeln "Evgraf Bukeev" och "Christopher Bukeev" (publicerad i A. M. Gorky Archive, vol. II, Pjäser och manus, Goslitizdat, Moskva, 1941). Bilden av huvudpersonen i den planerade pjäsen är nära bilden av Yegor Bulychov.
Utkastets titel för den framtida pjäsen var "On the Eve". De första skisserna under detta namn går tillbaka till början av 1931. Parallellt arbetade Gorky med pjäsen " Somov och andra ", som han hade börjat tidigare. Sommaren 1931 avslutade författaren den första upplagan av pjäsen Yegor Bulychov och andra.
Samtidigt överfördes pjäsen av författaren till Statsteatern uppkallad efter Evg. Vakhtangov , vars regissör, i ett brev daterat den 10 juli 1931, informerade Gorky om att pjäsen accepterades för iscensättning. På begäran av teatern gjorde M. Gorky några tillägg till pjäsen, särskilt i andra akten introducerade han en scen med Laptev. Pjäsen "Egor Bulychov och andra" gavs också till Leningrad Bolshoi Drama Theatre för produktion . Pjäsen hade premiär på båda biograferna den 25 september 1932. Pjäsen gavs ut första gången som en separat bok på Kniga förlag 1932. 1933 redigerades pjäsen återigen av M. Gorkij och publicerades i almanackan "Det sextonde året. Almanacka den första "( M. , 1933). 1934 sattes denna pjäs upp av Moscow Art Theatre .
Författarens arkiv innehåller många intressanta material relaterat till Gorkijs pjäs. Till exempel ett brev från M. Gorkij till K. A. Fedin om "Egor Bulychov" daterat den 21 december 1932. Arkivet bevarade en utskrift av hans kommentarer, korrigerad av M. Gorky, gjord den 19 september 1932, efter att ha sett generalrepetitionen av pjäsen "Egor Bulychov och andra" på Evg. Vakhtangov. Ett antal författare och konstnärer - A. N. Tolstoy , K. S. Stanislavsky , V. I. Nemirovich-Danchenko , A. P. Chapygin , L. N. Seifullina , S. N. Sergeev-Tsensky och andra - svarade på pjäsens utseende genom brev till dess författare. I ett brev till M. Gorkij daterat den 22 december 1932 skrev V. I. Nemirovich-Danchenko [1] att
... har inte läst en så fängslande pjäs på länge. Du har rätt, du har precis fyllt 32! Så fräscha färger. Ung, ljus, saftig, vital, enkel - figurerna är som brons ... Och för allt det, - det här är redan från 60 års ålder och det här är redan i det femtonde året: - klokt, klokt, klokt! Orädd, generös. En sådan pjäs, en sådan modig inställning till det förflutna, en sådan fräckhet av sanning – säger mer om segern, revolutionens slutliga och totala seger, än hundratals affischer och demonstrationer. Och återigen: ung, fräsch och - fängslande ... Alla bilder är anmärkningsvärt ljusa till en enda ... "Scener"? Inte! Scener används för att kalla något som inte är en pjäs. Det är ett helt dramatiskt verk, men mer än en pjäs. Det borde heta något annat.
I februari 1933 skrev A. N. Tolstoy till A. M. Gorkij [1] :
Häromdagen såg jag Bulychov vid Vakhtangov. Du har aldrig stigit till en sådan enkelhet av konst. Det är precis så konst ska vara, om det viktigaste, i ord som kommer från hjärnan, direkt och enkelt, utan formernas konventionella. Föreställningen gör ett enormt och högt intryck. Det är fantastiskt att du, efter att ha färdats en sådan väg, har kommit till en så fräsch och ung konst...
Premiären av pjäsen ägde rum samma dag: 25 oktober 1932 - med anledning av 40-årsdagen av Gorkijs kreativa verksamhet: i Moskva ( Vakhtangov Theatre ) och Leningrad ( Bolshoi Drama Theatre ) [2] .
Pjäsen uppfördes också upprepade gånger på olika stadier av Sovjetunionen: Voronezh-teatern (1933, 1961), Sverdlovsk-teatern (1933), Samara-teatern (1933); Gorkij-teatern (1933, 1951); Yaroslavl-teatern (1933, 1950); Novosibirsk-teatern "Red Torch" (1933); Ivanovo-teatern (1933); Kharkov Theatre (regissör Alexander Kramov , 1934) etc. Mark Zakharov 1986
Efter Sovjetunionens kollaps sattes inte pjäsen upp i Ryssland. Det kan dock inte kallas helt glömt: 2020, Moskvas konstteater. Tjechov sände en inspelning av 1963 års produktion [3] , och Dmitrij Bykov kallar ofta verket för en av Gorkijs bästa pjäser.
Pjäsen har en viss popularitet även utomlands. Så 2003 publicerade Kathy Porter en ny engelsk översättning av pjäsen. Den enda produktionen i väst efter Sovjetunionens sammanbrott sattes upp 2015 på Londons Rose Braford Theatre College, men har inte satts upp sedan [4] .
Västerländska kritiker utvärderar pjäsen positivt. Således, enligt Cynthia Marsh, föregriper pjäsen Bertolt Brechts " episka teater " [5] .
| Verk av Maxim Gorkij | ||
|---|---|---|
| Romaner |
| |
| Berättelse |
| |
| berättelser |
| |
| Spelar |
| |
| Självbiografisk prosa |
| |
| Poesi | ||
| Sagor |
| |
| Publicism |
| |
| Skärmversioner av verk | ||