Eurasien ("1984")

Den aktuella versionen av sidan har ännu inte granskats av erfarna bidragsgivare och kan skilja sig väsentligt från versionen som granskades den 8 november 2020; kontroller kräver 5 redigeringar .

Eurasien är en  fientlig - vänlig stat i den fiktiva världen av George Orwells roman 1984 . Det ockuperar Sovjetunionens territorier , kontinentala Europa och Turkiet , spridda över tretton tidszoner , från Portugal till Beringssundet . Tillsammans med Eastasia spelar han rollen som en fiende-allierad utanför skärmen, och är Oceaniens fiende under större delen av romanen. Marcelo Peliscioli, en brasiliansk litteraturkritiker och professor i engelsk litteratur vid Federal University of Rio Grande do Sul , drar en parallell till Orwells tidigare berättelse Animal Farm (1944), där Foxwood och Pinchfield farms, belägna någonstans i grannskapet, spelar rollen av motståndare utanför skärmen, med var och en av vilka Animal Farm är i krig vid en viss tidpunkt, men inte med två samtidigt. Samma litterära anordning används i romanen "1984", bara om i "Animal Farm" Sovjetunionen under de postrevolutionära åren avbildades som den huvudsakliga handlingsscenen, i "1984" flyttar handlingen till västvärlden, och Sovjetunionen går utanför skärmen och blir samma Foxwood- eller Pinchfield-gård, bara i större skala och nu kallad Eurasien [1] . Som den indiske sociologen Yu. S. Mandal noterade, blev termen " nybolsjevism " som Orwell föreslog som Eurasiens statsideologi senare allmänt använd av statsvetare och journalister som ett samlingsnamn för att beteckna ultravänsterpolitiska rörelser och deras anhängare (nybolsjeviker), främst ryska [ 2] . Alexander Lvovich Yanov , en rysk och amerikansk historiker och publicist, professor i statsvetenskap vid forskarskolan vid City University of New York , är övertygad om att huvudtemat för romanen ur geopolitisk synvinkel är rivaliteten mellan Orwellian Oceanien och Eurasien, de oceaniska och kontinentala "imperialistiska systemen" för kontroll över det verkliga Eurasien , som är som ett naturfenomen, ofrånkomligt och oundvikligt [3] . Men, som läsarna av romanen minns, - minns den italienske historikern, professorn vid universitetet i Pisa Karl Leonovich Ginzburg , - kriget med Eurasien är bara en iscensättning. Och genom att placera bredvid Storebrodern och den eurasiske soldaten, förkroppsligandet av allseende makt och den aggressiva förkroppsligandet av hotet, visade Orwell faktiskt den dualitet som är inneboende i denna mycket rymliga primitiva bild [4] .

Titel

Många utländska forskare av Orwell tror att under "Eurasien" förstod Orwell inte bara och inte så mycket namnen på subkontinenterna, det vill säga Europa och Asien, utan snarare etnotoponymer - Europa och Ryssland, och kom därmed ut:


Neil Hurley, chef för avdelningen för internationella relationer vid Chiles Institute of Public Relations, skriver särskilt om detta [5] . Samma åsikt delas av den tyske historikern och litteraturkritikern, professor vid University of Westphalia Golo Mann [6] .

Historisk och geografisk information

Eurasien bildades på 1950-talet, efter ett atomkrig , som svalde hela det kontinentala Europa  - från Atlantkusten till Vladivostok - så här skisserade New York Times litterära krönikör Lester Markel gränserna för den enorma nybolsjevikiska staten [7 ] . I Eurasien, eller snarare, i Sovjetunionen, som Orwell skildrar det 1984, upphörde bolsjevismen att existera och gav plats för "nybolsjevismen", konstaterar den anarkistiske statsvetaren Frank Harrison [8] . Själva nybolsjevismen , liksom "dödskulten" i Eastasia eller Angsots i Oceanien , är James Burnhams idéer som  utvecklades tack vare Orwell, säger Hartmut Hirsch , en tysk sociolog och professor vid Dortmund Technical University [9] . Men vad var det som orsakade det faktum att Storbritannien gick med i Oceanien , det vill säga in i en allians med USA, från arvtagerskan till det mest kolossala imperium som världen någonsin har sett, förvandlas till ett flygfält för det kombinerade oceaniska flygvapnet och till en flytande bas för militärflottan, medan resten av kontinentala Europa absorberades av Ryssland och bildade Eurasien. Enligt en av världens ledande experter inom området socioekonomisk geografi visar professor emeritus vid University of Fribourg Walter Leimgruber, Orwell, genom att kombinera det brittiska och amerikanska imperiet i romanen, inte bara de antika banden mellan Storbritannien och Storbritannien. USA, som omsluter Atlanten med osynliga trådar , men visar också sin traditionalism och följsamhet till traditioner - liksom många engelsmän var han lättare att komma överens med Storbritanniens allians med de egensinniga staterna än med "kontinenten", som britterna kallar resten av Europa, som de inte anser sig vara en del av, varken geografiskt eller på annat sätt [10] . Orwell, enligt University of Sussex -professorerna Alistair Davis och Peter Sanders, fördömde Labourregeringen som kom till makten i efterkrigstidens England, bland annat för att ha offrat Europa till ryskt styre, istället för att försöka skapa och stå vid rodret för USA Europa, eftersom han inte såg Storbritannien i någon annan roll än vid rodret i Europa [11] . Vad ska man göra, frågar Walt. Leimgruber, en mäktig sjömakt, den tidigare havets älskarinna, kan inte omedelbart ta och bildligt talat "gå i land", bli ett landbaserat, kontinentalt orienterat land, inte på två eller ens tre generationer. Inte ens nu har britterna fortfarande bråttom att identifiera sig med resten av européerna. Och Orwell, oavsett hur ivrig motståndare till kolonialismen han var, kunde inte övervinna britternas medfödda öliga snobbi gentemot resten av Europa, och de ständiga förändringarna av allianser, motståndare-allierade, har samma grund [10] .

"Om japanerna attackerar Ryssland..."

Förändringar av fiendens allierade som ägde rum i romanen med en regelbundenhet på fyra år, och den fullständigt likgiltiga inställningen till dem hos huvudpersonen, en anställd av ocean agitprop , Winston Smith, har sina rötter i en mycket anmärkningsvärd berättelse om Orwells arbete för BBC Eastern Service under andra världskriget . Sommaren 1943 var det få i väst som hade några tvivel om att Japan var skyldigt att attackera Sovjetryssland . En japansk invasion förväntades i Fjärran Östern och Sibirien ”, skrev den amerikanske militäranalytikern Major J. Fielding Eliot . Han hänvisade till rykten som cirkulerade i det ockuperade Kina i slutet av juni 1943, enligt vilka Nazityskland försenade starten av en storskalig offensiv på östfronten för att synkronisera militära operationer med dess allierade, det kejserliga Japan . Elliot skrev också att japanerna var redo att attackera Sovjetunionen redan 1942, men då började slaget vid Guadalcanal och en betydande del av flygvapnet måste omedelbart förflyttas till Salomonöarna , och det var Japans inblandning i kriget med allierade på flera teatrar , enligt Eliot, gav redan då anledning att tro att japanerna till och med efter att ha startat det sibiriska fälttåget säkert skulle besegras på alla fronter till slut [12] . Icke desto mindre, både 1942 och 1943, verkade utsikterna för en japansk invasion av Sibirien och Fjärran Östern relativt verkliga i väst, och Orwell, som inte trodde på en sådan utveckling, skrev i sin krigsdagbok [13] :

Jag har varit på BBC i ungefär sex månader nu. Jag kommer att stanna här om de politiska omvandlingarna som jag förutsagt går förbi på ett säkert sätt, annars kommer jag troligen att lämna. Moralen här är en korsning mellan en flickskola och ett sinnessjukhus, och allt vi gör här för tillfället är helt enkelt värdelöst, eller till och med lite värre än bara värdelöst. Vår radiostrategi är ännu mer hopplös än vår militära strategi. Men hon tar snabbt på sig en propagandistisk strimma och överträffar sig själv i sin list. Som ett exempel säger jag ständigt i mina radiosändningar att japanerna förbereder sig för att attackera Ryssland. Jag själv tror inte på detta, men beräkningen är som följer: Om japanerna attackerar Ryssland kommer vi att säga, "Ja, vad har vi sagt till dig?". Om ryssarna attackerar först, kommer vi, som i förväg skapat en bild av japanska förberedelser för ett anfall, bara låtsas att allt beror på japanerna och deras förberedelser, säger de, de är själva skyldiga - de syftade inte på Ryssland, de skulle inte ha fått förändring. Om det inte blir något krig alls mellan japanerna och ryssarna så konstaterar vi att allt beror på att japanerna är för rädda för Ryssland.
All propaganda är en lögn. Även när man talar sanning.

Originaltext  (engelska)[ visaDölj] Jag har nu varit i BBC i cirka 6 månader. Ska vara kvar i den om de politiska förändringarna jag förutser slår ut, annars förmodligen inte. Dess atmosfär är något halvvägs mellan en flickskola och ett galningshem, och allt vi gör för närvarande är värdelöst, eller något värre än värdelöst. Vår radiostrategi är ännu mer hopplös än vår militära strategi. Ändå blir man snabbt propaganda-sinnad och utvecklar en list man inte tidigare hade. T.ex. påstår jag regelbundet i alla mina nyhetsbrev att japanerna planerar att attackera Ryssland. Jag tror inte att det är så, men beräkningen är: Om japanerna anfaller Ryssland kan vi säga "jag har sagt det". Om ryssarna attackerar först kan vi, efter att ha byggt upp bilden av en japansk komplott i förväg, låtsas att det var japanerna som startade den. Om inget krig bryter ut trots allt kan vi hävda att det beror på att japanerna är för rädda för Ryssland. All propaganda är lögn, även när man talar sanning. - J. Orwell. Krigsdagbok, anteckning daterad 14 mars 1942.

Dessa rader innehåller Orwells personliga åsikt om propagandaapparaten, inte bara brittisk, utan om vilken annan, och hans egen, skarpt negativa inställning till denna apparat, avslutar den tyske historikern, professorn vid universitetet i Osnabrück , Dr Michael Rademacher [14] . Orwell, enligt den amerikanske biografen, Indiana University -professorn Michael Shelden , pressade inte alls sina läsare att konfrontera Sovjetunionen, han varnade bara världen för hotet från totalitarism , oavsett om detta hot kommer från höger eller vänster [15] . Och med ordet "totalitarism" förstod Orwell inte bara de stalinistiska eller Hitlers regimer, - skriver den ovan nämnda Rademacher [14] . Den amerikanske litterära observatören Adam Hochchild kommenterar dessa Orwells rader och noterar att Orwells uppgifter under hans krigstidsarbete på BBC bland annat inkluderade att förbereda korta genomgångar av kamratens aktuella tal och tal. Stalin och rapporteringen av alla nyheter från östfronten , som Orwell själv hatade och som positivt påverkade hans vidare litterära arbete, och i slutändan, efter ett halvt decennium, ledde till att romanen "1984" skrevs [16] . Det var detta avsnitt av J. Orwells biografi, enligt den kanadensiske statsvetaren, redaktör för den akademiska publikationen " Pacific Affairs " Dr. Ian Slater, även om det inte var en fråga om stor stolthet för Orwell, men det uttrycktes i en flyktig självhypnos som flög genom tankarna hos huvudpersonen i romanen, som ”Oceanien är inte i krig med Eurasien. Eurasien är en allierad” [17] .

"Oceanien är inte i krig med Eurasien. Eurasien är en allierad"

Ett av nyckelögonblicken i romanen " 1984 " är förändringen av fiendens allierade som skedde på ett ögonblick. Winston Smiths resonemang att ”Oceanien är inte i krig med Eurasien. Eurasien är en allierad”, läroböcker i sig, började sedermera citeras överallt, där gårdagens värsta fiende började kallas en broderlig allierad. De flesta forskare av Orwells arbete ser denna tillfälliga allians med Eurasien som en direkt referens till Molotov-Ribbentrop-pakten .

Den brittiske författaren Ian MacDonald , som beskriver historien om Orwells skapelse 1984, kallar pakten för den mest upprörande stalinistiska omformningen av historien, som Orwell naturligtvis inte kunde gå förbi [18] . Orwell var helt utan illusioner om den sovjetiska modellen av socialism efter att han blev medveten om undertecknandet av Molotov-Ribbentrop-pakten, skriver tidigare ordföranden för Kanadas liberala parti Bob Ray [19] . Pakten var också en vändpunkt i Orwells inställning till kriget, säger den irländska historikern och statsmannen, New York University-professorn Conor O'Brien . Ursprungligen, eftersom han inte var pacifist, fördömde Orwell pacifismen hos vissa brittiska vänsterister, som, han trodde, inte tänkte på konsekvenserna av deras överdrivna fredlighet, och deras medvetenhet, brist på viljestarka och starka reaktioner på nazisternas illdåd. i Europa - denna katastrofala brist på reaktion kunde lösa upp deras händer och få dem att tro på sin egen straffrihet, oövervinnerlighet och så vidare, vilket i huvudsak hände senare. Orwell förblev i ord en anhängare av den gamla romerska principen Si vis pacem, para bellum , och gjorde allt i praktiken för att förhindra Storbritannien från att bli inblandat i kriget med riket . Den sovjetisk-tyska pakten tvingade honom att ompröva sin position [20] .

Enligt Dr Santa Singh Bala, dekanus för fakulteten för engelska språk och litteratur vid Punjab University , plågades Orwell under sin tid på BBC av samvetskval för att ha spridit propagandalögner i nationell skala. Vid vissa ögonblick besöktes han av tvivel till och med om nationaliteten för British Broadcasting Corporation, och han försökte förgäves svara på frågan själv: för vem arbetar BBC? Till Storbritannien? Eller kanske fortfarande i Sovjetunionen? Samtidigt stärkte Sovjetunionens seger i kriget bara BBC:s syn, som många av de bästa hjärnorna i Storbritannien trodde, och enligt vilken jämlikhet och broderskap blomstrade i Sovjetunionen. Det var detta, enligt Singh Bala, som fick Orwell att återigen ta upp pennan och skriva "1984" [21] .

Anteckningar

  1. ↑ Pelissioli, Marcelo. Symboliska element i Aninal Farm och Nineteen Eighty-Four // Från allegori till symbol: Återbesök George Orwells Aninal Farm och Nineteen Eighty-Four i ljuset av 2000-talets syn på   totalitarism . - Porto Alegre: UFRGS, Instituto de Letras, 2008. - S. 82. - 112 sid.
  2. ↑ Mandal , UC Neo-Bolshevism // Ordbok för offentlig administration   . — 1:a upplagan. - New Delhi: Sarup & Sons, 2007. - S. 316. - 568 sid. — ISBN 81-7625-784-2 .
  3. ↑ Yanov A. Nytänkande och amerikansk "brezhnevism" // Internationella angelägenheter  : Månadsmagasin. - M . : Publishing House " Znanie ", 1 januari 1989. - Nr 1 . - S. 37 . - ISSN 0026-1874 .
  4. ↑ Ginzburg K. "Ditt land behöver dig": en studie från fältet politisk ikonografi // Institute of General History of the Russian Academy of Sciences Odyssey: A Man in History: Yearbook. Studier om historiens tillstånd och kulturhistoria. — M .: Nauka , 2005. — S. 213 . — ISBN 5-0201-0264-4 .
  5. ↑ Hurley, Neil P. Satellite Communications: En fallstudie av teknikens inverkan på politiken   //  The  Review of Politics : journal. - Cambridge, Storbritannien: Cambridge University Press, 1968. - April ( vol. 30 , nr 2 ). - S. 170-190 .
  6. ↑ Mann, Golo . Zu George Orwells utopistischem Roman eines totalen Staates   (tyska)  (tyska)  // Frankfurter Rundschau: magazin. - Frankfurt am Main: Druck- und Verlagshaus, 1949. - 12 november ( Bd. 2 , Nr. 265 ). — S. 6 . — ISSN 0940-6980 .
  7. ↑ Markel, Lester. Orwells prognos, Gladwyns recept   (engelska)  (engelska)  // The New York Times  : tidning. - N. Y. : Arno Press, 1966. - 23 oktober ( vol. 2 ). —P .BR2 . — ISSN 0028-7806 .
  8. ↑ Harrison, J. Frank. Orwell and Anarchy in 1984 // 1984 and After   / Redigerad av Marsha Hewitt och Dimitrios I. Roussopoulos. - Montreal: Black Rose Books, 1984. - S. 150. - 234 sid. — ISBN 0-9200-5729-2 .
  9. ↑ Hirsch, Hartmut. Utopischer Diskurs und Totalitarismuskritik: George Orwells Roman Nineteen Eighty-Four als Paradigma der neueren Dystopie // Von Orwell zu Ackroyd: die britische Utopie in der 2. Hälfte des 20. Jahrhunderts   (tyskt) . Hamburg: Verlag Dr. Kovač, 1998. - S. 74. - 238 sid. — (Poetica: Schriften zur Literaturwissenschaft). — ISBN 3-8606-4553-6 .
  10. ↑ 1 2 Leimgruber, Walter. Oceanien, Eurasien och Eastasia: George Orwells geopolitiska scenario // Between Global and Local: Marginality and Marginal Regions in the Context of Globalization and Deregulation   (engelska) . - Hants, England: Ashgate Publishing, Ltd., 2004. - P. 125 126. — 321 sid. — ISBN 0-7546-3155-9 .
  11. ↑ Davies, Alistair; Saunders, Peter. Litteratur, politik och samhälle // Society and Literature, 1945-1970   (engelska) / Redigerad av Alan Sinfield. - L. : Methuen & Co, Ltd., 1983. - S. 19. - 266 sid. — (The Context of English Literature). — ISBN 0-416-31770-7 .
  12. ↑ Eliot, George Fielding. South Pacific Attacker söker baser för slag mot japansk sjöfart   //  Pittsburg Post-Gazette  :  tidning . - Pittsburgh, Pennsylvania: John Robinson Block, 1943. - 3 juli ( vol. 16 , nr 289 ). — P.Col. 2 . — ISSN 1068-624X .
  13. ↑ Orwell, George. My Country Right or Left, 1940-1943   (engelska) / Redigerad av Sonia Orwell och Ian Angus. - L. : Secker & Warburg, 1968. - Vol. II. - S. 411. - (The Collected Essays, Journalism and Letters of George Orwell).
  14. ↑ 1 2 Rademacher, Michael. George Orwell, Japan och BBC. Die Rolle des totalitären Japan bei der Entstehung von Nineteen Eighty-Four  (tyska)  (tyska)  // Archiv für das Studium der neuren Sprachen und Literaturen: magazin. - Berlin: Erich Schmidt Verlag GmbH & Co., 1997. - 1 januari ( Bd. 234 , Nr. 149 ). - S. 33-54 . — ISSN 0003-8970 .
  15. ↑ Shelden, Michael. Orwell: The Authorized   Biography . - L. : Minerva, 1992. - S. 473. - 564 sid. — ISBN 0-06-092161-7 .
  16. ↑ Hochschild, Adam. Orwell Under Wraps   (engelska)  (engelska)  // Mother Jones Magazine :tidskrift. - San Francisco, CA: Foundation for National Progress, 1987. - April ( vol. XII , nr 3 ). — S. 60 . — ISSN 0362-8841 .
  17. ↑ Slater, Ian. The Global Vision // Orwell: The Road to Airstrip One   . - Andra upplagan. - Montreal, Que.: McGill-Queen's University Press, 2003. - S. 210. - 302 sid. — ISBN 0-7735-2622-6 .
  18. ↑ MacDonald, jan. postludium. Immortality // The New Shostakovich   (engelska) . - Boston: Northeastern University Press, 1990. -  S. 266 267 . — 339 sid. — ISBN 1-5555-3089-3 .
  19. ↑ Rae, Bob. Two Men Against Revolution: Edmond Burke och George Orwell // Restructuring Societies : Insights From the Social Sciences   . - Ottawa, Ont.: Carleton University Press, 1999. - S. 25. - 170 sid. - ISBN 0-88629-344-8 .
  20. ↑ O'Brien, Conor Cruise . Honest Men   (engelska)  (neopr.)  // The Listener. - L .: British Broadcasting Corporation, 1968. - 12 december ( vol. 80 , nr 2072 ). - S. 797-798 . — ISSN 0024-4392 .
  21. ↑ Singh Bal, Sant. George Orwell: Den etiska   fantasin . - Nya Dehli: Arnold-Heinemann, 1981. - S. 117.121.214. — 254 sid.
 " 1984 " (roman av George Orwell )
Tecken
stater
Organisationer
Klasser
Universum "1984"
Skärmanpassningar
Fortsättningar